Äldrefrågan är en stor och viktig samhällsfråga. Både antalet och andelen som räknas som ”äldre” ökar i vårt samhälle. Nya generationer äldre för också med sig nya problembilder, nya förväntningar och nya sätt att söka hjälp. Även samhället förändras, vilket påverkar äldres behov av hjälp. Det har exempelvis länge funnits en tystnad kring psykisk ohälsa hos äldre människor, men nu kan man se hur den håller på att brytas.
- Professionellt socialt arbete med äldre måste bedrivas av socialarbetare med specialkunskaper om äldre och åldrande, som kan anlägga en helhetssyn och reflektera kritiskt över den egna praktiken. Vår bok är tänkt att ge läsaren en ökad teoretisk och kunskapsmässig djupkänsla. När är till exempel åldersuppdelningar i det sociala arbetet meningsfulla och när riskerar de att övergå i ålderism? Vi vill också visa vad det sociala arbetet med äldre kan bli, säger Håkan Jönson.
När man diskuterar funktionshinder utgår man ofta från vilka rättigheter människor har. Men när man diskuterar äldre är utgångspunkten ofta en annan – antalet äldre blir allt fler, och hur ska samhället klara av ta hand om dem? Det finns flera skäl till de här skillnaderna.
- Historiskt har personer med funktionsnedsättningar haft en mycket svår situation, och just frågan om rättigheter och diskriminering har blivit centrala inom funktionshinderpolitiken. Äldrepolitiken har gått en annan väg, med mindre fokus på rättigheter och diskriminering. Det är den åldrande kroppen och mängden äldre med hjälpbehov som blivit problemet, snarare än samhällets brist på hjälp och anpassningar, fortsätter han.
Det har också varit svårare att kräva rättvisa för äldre eftersom de ofta inte kan jämföra sig med någon annan som har bättre förutsättningar. Fru Persson måste vänta på hjälp från personalen på äldreboendet och får därför bara duscha en gång i veckan. Men så är det ju för alla andra på äldreboendet också, vilket gör att det inte ses som orättvist.
- I boken använder vi funktionshindertänkandets fokus på mänskliga rättigheter och diskriminering för att tänka annorlunda om äldres rätt till hjälpinsatser. Vad betyder exempelvis rätten till värdighet, rätten till privatliv och rätten till delaktighet och inkludering för den som bor på ett äldreboende?
Ett begrepp som Håkan Jönson och Tove Harnett använder mycket i boken är ålderism. Ordet handlar om stereotypa föreställningar, fördomar och diskriminering utifrån ålder.
- I boken listar vi typiska exempel på ålderism som är vanliga inom socialt arbete. En ambition med vår bok är att öka medvetenheten om ålderismens olika uttryck och målet är såklart att få ett mer jämlikt samhälle.
Uppdaterad version
Förra utgåvan av “Socialt arbete med äldre” utkom 2015. Det är mycket som har hänt sedan dess inom socialt arbete, och därför har författarna gjort en uppdaterad version.
- Eftersom vi är undervisande lärare är vi intresserade av pedagogiska frågor och har sett en ny utgåva som en möjlighet att utveckla boken. I den nya boken har vi sett över det pedagogiska upplägget och infogat diskussionsfrågor som vi själva använt i undervisningen och som ger läsaren möjlighet att ta ett eget grepp om bokens innehåll, avslutar Håkan.
Boken Socialt arbete med äldre har en praktiknära ansats. I boken medverkar socionomer i olika yrkesroller, bland annat en äldrekurator och en socionom som arbetar med hemslöhet bland äldre. Boken riktar sig till studenter inom ämnet socialt arbete och yrkesverksamma socialarbetare som vill fördjupa sig inom äldreområdet. Boken är utgiven på Natur & Kultur.