– Det jag kallar ”den nya äldreomsorgen” var en följd av en rad politiska beslut, som togs alldeles i början av 1990-talet. Besluten gällde en ny kommunallag, som gav kommunerna en större frihet, Ädelreformen, som innebar att kommunerna fick det samlade ansvaret för vård och omsorg av äldre, ett generellt statsbidrag, som ersatte tidigare specialinriktade statsbidrag, en större frihet för kommunerna att bestämma avgifter inom äldreomsorgen samt inte minst att alternativa utförare och konkurrens tilläts. Tidigare hade kommunerna monopol. Besluten ledde till nya förutsättningar för kommunerna att bedriva äldreomsorg, säger Per Gunnar Edebalk.
Vad är bakgrunden till att du skriver om den ”nya äldreomsorgen”?
– Tidigare har jag publicerat två skrifter om äldreomsorgens historia nämligen Drömmen om ålderdomshemmet och Hemmaboendeideologins genombrott. Den sista skriften slutar 1965. I denna nya skrift följer jag äldreomsorgen från 1965 till 1993, säger Per Gunnar Edebalk.
Vilka förändringar skedde inom äldreomsorgen under perioden från 1965 fram till början början av 1990-talet?
– Staten påbörjade en satsning på äldreomsorg år 1965 och ett särskilt statsbidrag till hemtjänst infördes. Äldreomsorgen expanderade kraftigt fram till ungefär år 1980. En kärvare samhällsekonomi och en relativt stor offentlig sektor ledde då till diskussioner hur man skulle kunna höja effektiviteten inom den offentliga sektorn. I början av 1970-talet genomfördes en kommunreform så att kommunerna blev betydligt färre och större. Detta ledde till diskussioner om ”demokratiskt underskott”, medborgarinflytande och decentralisering. Dessa diskussioner var kopplade till debatten om hur man skulle öka effektiviteten inom offentliga sektorn. Till detta kom den demografiska utvecklingen mot allt fler äldre med behov av äldreomsorg. Sammantaget ledde allt detta till reformerna i början av 1990-talet, säger Per Gunnar Edebalk.
Vilka slutsatser går det att dra från denna period?
– Den viktigaste slutsatsen, som jag ser det, är att skriften ger en förståelse för varför reformerna genomfördes. De principer som låg till grund för reformerna är alltjämt gällande och diskuteras inte minst frågan om alternativa utförare och konkurrens. En annan slutsats är att det behövs en skrift som behandlar äldreomsorgens utveckling fram till dagsläget, säger Per Gunnar Edebalk.