– Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor. Nästan hälften av alla som dör av överdos tillhör denna grupp, säger Björn Johnson, en av forskarna bakom studien.
För några år sedan gjorde forskare vid Malmö universitet och Lunds universitet en studie som tydde på att en stor majoritet av de som avlider i överdos i Skåne är kända av samhällets vårdgivande myndigheter.
Omkring 90 procent av de avlidna hade haft kontakt med sjukvård, socialtjänst eller kriminalvård under året innan de dog. Resultaten då tolkades som att insatser för att hjälpa personer som riskerar att dö i överdos visserligen behövde förbättras men att det fanns goda möjligheter att nå målgruppen.
Ny analys av tidigare studie
Nu har Björn Johnson och Lisa Andersson, två av forskarna bakom den ursprungliga studien, tillsammans med andra forskare analyserat materialet med en ny metod – och kommit fram till en annan slutsats. I den nya analysen framträdde en stor grupp som mer sällan haft kontakt med vårdgivande myndigheter. De kontakter man hade haft handlade främst om kroppsliga besvär, inte drogproblematik. Resultatet förvånade forskarna:
– Vi hade på känn att denna grupp fanns. Vad som förvånande oss var storleken på den. Nästan hälften av alla som dött i överdos tillhörde denna grupp. Det innebär att vår tidigare analys, även om den inte var felaktig, gav en missvisande bild av möjligheterna att nå fram med insatser till personer i riskzonen för överdos, säger Björn Johnson.
de nya resultaten vänder delvis upp och ner på hur vi bör tänka kring att rädda droganvändare från att dö i överdoser
Personerna i gruppen utmärkte sig inte bara vad gäller de bristfälliga vårdkontakterna. De hade dessutom ofta stabilt boende och betydligt färre hade försörjningsstöd. Det är, enligt Björn Johnson, en grupp som på det stora hela är mer socialt integrerad än övriga som avlider i överdos.
– Det kan vara så att de har undvikit att söka vård eftersom de trott att de haft kontroll över sitt drogbruk. Det kan också handla om att personerna känt att de riskerar mer genom att söka hjälp på grund av det stigma som följer, säger han.
Björn Johnson menar att de nya resultaten delvis vänder upp och ner på hur vi bör tänka kring att rädda droganvändare från att dö i överdoser. Denna stora och specifika grupp nås inte på de platser där man idag arbetar för att nå ut till aktiva droganvändare, som beroendeenheter, behandlingshem och lågtröskelverksamheter. Risken är därför stor att de inte nås av överdosförebyggande insatser, som utdelning av naloxon, ett läkemedel som används för att häva en överdos.
Minska skammen
– För personer med alkoholproblem finns numera vårdinsatser som är mer öppna mot samhället och som man inte ska behöva skämmas för att besöka. Men för personer med narkotikaproblem är stigmat starkare. Jag tror att man behöver fundera på hur man ska kunna minska skammen och trösklarna till att söka hjälp, så att personer som har problem med narkotika vågar kontakta vården i ett tidigare skede, säger Björn Johnson.