Hemtjänst, välfärd, vardag

Ett nytt perspektiv på äldreomsorg

Forskning om äldreomsorg och andra hjälpinsatser har vanligen haft ett utförarperspektiv. Det är villkoren och erfarenheterna hos personal och anhöriga som ger omsorg som har varit i fokus. Mycket uppmärksamhet har också ägnats de vård- och omsorgsgivande organisationernas sätt att samordna insatser, till exempel mellan kommun och region. Teorier som utvecklats om omsorg och omvårdnad har också byggt på utförarperspektivet, till exempel genom att lyfta fram hur de som utför omsorgsinsatser agerar empatiskt och personcentrerat. Denna forskning har bidragit med viktig kunskap om omsorgens vardag och villkor och om organiseringen inom det system som ger stöd, service och omvårdnad till äldre.

Samtidigt har det blivit alltmer uppenbart att ett perspektiv saknats – det som kommer från de personer som använder insatserna. Hur upplever de att hjälpen fungerar i vardagslivet? Vilka anpassningar gör de? Hur gör de för att samordnar olika insatser? För yngre personer som lever med olika funktionsnedsättningar har det varit självklart med forskning som utgår ifrån användarens perspektiv och erfarenheter – med fokus på hur omgivningen och hjälpinsatserna hindrar eller möjliggör delaktighet i samhället. För äldre hemtjänstanvändares del saknas emellertid det här sättet att studera omsorgen. Teorier inom den här delen av välfärden beskriver ofta god omsorg som en relationell praktik men den ena partens resonemang och förhållningssätt i denna relation har undersökts och teoretiserats i liten utsträckning. Det här projektet vill bidra till att ändra balansen.

Projektets fokus och syfte: vad ska vi undersöka?

I det här projektet undersöker vi äldres egna uppfattningar och erfarenheter om hemtjänst och andra insatser. Vi vill utöka kunskapen om hur hemtjänstanvändare agerar för att få insatserna från hemtjänsten att fungera i en vardag som också består av andra typer av samhällsservice, i kombination med fritid, familjeliv och användande av kommersiella tjänster.

Hemtjänst, välfärd, vardag bygger på en förstudie som finansierats av Kompetensfonden, Helsingborgs stad. Inom ramen för den studien intervjuade vi hemtjänstanvändare och identifierade en rad intressanta teman, som ledde fram till större forskningsprojekt.  

Projektet har tillkommit med stöd av Helsingborgs forsknings- och utvecklingsfond (f.d. Kompetensfonden bidrag nr 2103) och består formellt sett av två olika forskningsprojekt som är finansierade av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE 2021-00506 och 2021-01815).

Det första av dessa - Hemtjänst i äldres vardag: Ett brukarperspektiv — Lunds universitet fokuserar på äldres användning av hemtjänst, med frågor om erfarenheter och strategier som används för att få hjälpen att fungera i vardagslivet, om anpassningar samt de relationer mellan hemtjänstanvändare och personal som utvecklas över tid.

Det andra projektet - Vård- och omsorgssystemets navigatörer – hur äldre förstår, förhandlar och koordinerar hemtjänst och andra hjälpinsatser i sin vardag — Lunds universitet - inkluderar därutöver studier av de hemtjänstanvändarnas hemmiljö och den småskaliga samordning som görs där, samt studier av färdtjänst, sjukresor och andra hjälpinsatser från primärvården. Fokus är alltså på koordinering ur hemtjänstanvändarens perspektiv. Båda projekten har en longitudinell ansats utifrån tanken att den som använder hemtjänst förändrar sina uppfattningar och får nya erfarenheter över tid. Kanske ökar hjälpbehovet? Kanske utvecklas relationer med personal? Hemtjänst, välfärd, vardag är ett flerårigt projekt som planeras pågå till 2026. Projektet kommer att resultera i ett större antal forskningsartiklar i akademiska tidskrifter och kommer också att komma hemtjänstanvändare, beslutsfattare och allmänhet till del.

Data och metod: hur går våra studier till?

De personer som ingår i studien har beviljats hemtjänstinsatser av respektive kommun, och har i vissa fall också erfarenhet av andra insatser såsom färdtjänst, sjukresor och hemsjukvård, samt av så kallade rut-tjänster för städning och service. Våra huvudsakliga metoder för att få samla in hemtjänstanvändares erfarenheter är:

• Intervjuer med hemtjänstanvändare.
• Observationer för att studera när hemtjänsten kommer på besök och intervjua användare direkt efteråt om hur besöket fungerade.
• Intervjuer med personer som använder färdtjänst och sjukresor, där vi också följer med och observerar på en del resor.
• Intervjuer om hur hjälpen fungerar ihop med hemmet och närmiljön, för en analys som utgår från ett arbetsterapeutiskt perspektiv.
• Uppföljande intervjuer eftersom vi är intresserade av förändring i användandet av hemtjänst på längre sikt.
• Vi intervjuar personer som lever med någon som använder hemtjänst – medboende. Tidigare har erfarenheten av att vara anhörigvårdare undersökts men vi är alltså intresserade av kunskap om hur hemmet och det dagliga livet påverkas av besöken, och den utrustning som används (att bo i ett hem med vårdsäng och lift och tvingas sova i skilda sovrum, till exempel).
• Vi ber också deltagare i studien föra dagbok så att vi kan få en närbild av hemtjänst under några veckors tid. Detta gör vi dels genom att ringa upp tio personer två gånger i veckan under tre veckors tid, dels genom att be personer som är vana att föra dagbok att skriva ner sina erfarenheter och reflektioner under en tid.